onsdag 22 mars 2017

Nämen vad har jag gjort nu


I går satte jag mig för att rensa i datorn och försöka få lite ordning på allt. Ibland tycker jag att den gör som den vill, lägger bilder lite här och var. Bildarkivet hos mig är som hos er andra - det är fullt, redigeringar och massa onödigt som jag sparar för att "ha till något". När jag så ska ha det finner jag det inte.
När jag skulle in på internet idag så gick det inte! En ruta kom upp att det inte gick att hitta vissa Windows någonting.
När jag igår var lite fundersam om jag verkligen behövde dessa filer längre så blev resultatet att göra det jag tänkte: Rensa.
Att jag var inne i My Stationery där allt hade datum från 2009,  ägnade jag inte en tanke. Det såg dessutom så kryptisk ut och ... ja, ni vet - klicket på ta bort gav sig själv. Jag tömde dessutom papperskorgen för säkerhets skull!


Och jag löste problemet!!!
Men vet inte riktigt hur jag gjorde.
Det har sitt pris att känna sig säker på det att det kan inte hända så mycket med en dator - det kan det ju för datorn lever sitt liv och jag mitt :-)
Jag testade en annan grej i går, också nämligen att byta mall här på bloggen, men jag ångrade mig och gick tillbaka, fast det blev ändå inte exakt den samma riktigt.
Men det gör ju inget.
Jag deklarerade och klippte håret snaggsnagg typ också i går. Gud så skönt! Fast mina öron har blivit så stora, men hörseln sämre ....
Dessutom åt jag en härlig hamburgare på Max med sköna salt och pepprade strips till och en stor mugg Fanta - kanske var det det som gav övermodet att klicka bort?

tisdag 21 mars 2017

Gems weekly photochallenge


 Sanna Susanne ger oss ordet fordon denna vecka för fri tolkning med foto.
På hennes sida hittar du alla som deltar.

Fordon i tvättstugan.
Uppfyller kravet på fast underlag, är en vagn och transporterar gods = tvätt från A > B
Två Dramaten finns i mitt hushåll. Både godkända för transport..
Den matta transporterar jag källsorterade sopor till återvinningsstationen med.
Den glänsande är min Shoppingvagn.
Ibland kopplar jag min Shoppingvagn till min cykel Svalan Shopping. Igångsättande av färden är inte helt enkelt, men när en väl kommer igång så rullar det på.
Jag har sparat barnsadeln efter mina barnbarn, den rymmer nämligen två matkassar på varann och en kan hänga bak.
Styret tar mins två matkassar.
Som framgår av texten är jag alltså bilfri numera :-)

söndag 19 mars 2017

Hörnfilosofi 4 - Peer Gynt ock trumf(p)ens bravader


Fria tankar är ju alltid på drift!

Ett par ligger på stranden i en underbar omfamning:
Han glider ur henne.
Blir nervös och undrar hur han ska lösa detta.
Han väljer fortsätta som om inget hänt.
Efteråt frågar hon:
Kan du inte grusa en gång till?
**********************
Hur nu denna driften kom till vet jag inte riktigt - jo, det vet jag ju, det var  för fortplantningens skull.
Men huruvida fingruset bidrager till bättre fortplantning vet jag inte.
**********************
Bilder ljuger sägs det!
Vik ner din skärm och kolla in min header!
Medge att du  ser mer!
Eller är det bara på min skärm :-))

Har du läst Ibsens Peer Gynt?
Utkom första gången 1868.

Min bild av pocketboken som utkom 2014. Karrikatyren av Ibsen har Olaf Gulbransson gjort.


Den fritänkande optimisten Peer Gynt som ljuger så han tror det själv, rikt utrustat med framtidstro och massor av självförtroende. Om hans självkänsla är lika rikt utrustat är svårt att säga.
Ibsen tillhörde ju skoltidens läsning så det är ett tag sedan jag läste den, skriven i versform av litterär nåd!

Eftersom jag sommaren 2016 tillsammans med min norska kusin vandrade i Peers rutt där han i fullt fyrsprång på en bock for över stock och sten, i djupare dalar och högre fjäll - så köpte jag boken i pocketutgåva.
Efterordet är intressant;
Thomas Hylland Eriksen har skrivit det.
Överskriften lyder:
Verdensborgerdomsforpaktning (Min översättning: Världsmedborgare som förpaktar världens dom)
Noe fra 1867 er også i dag aktuelt, ikke sant? Jeg får en tanke om Trum(f)pens bravader ...

Jeg plukker litt her og der:
Peer Gynt er bygdens eneste EU tillhenger. Han er ikke redd for globaliseringen og er for internasjonell handel.
All den tid han vinner på det selv.
Han finner smutthull  (kryphål i lagen) for å bryte reglene.
Peers skikkelse finnes ikke i tidligere litteratur, men legemligjör (förkroppsligar) det filosofen Nietzsche ett par tiår senere skulle beskrive som "aktiv nihilisme"
Efterordsforfatteren skriver om Likheter med Goethes Faust og noen eventyrskikkelser: I Norge som Askeladden, i Vestafrika som Anansi eller edderkoppen.
*********************
Nästa hörnfilosofi ska jag skriva mer om Askeladden och Anansi  -
åtminstone tror jag det just nu :-):-)

"Världen är så stor så stor
Lasse Lasse liten
mycket  större än du tror Lasse Lasse liten"
Zacharias Topelius.

God söndag från filoso-Fia!

fredag 17 mars 2017

Mars - Veckans rubrik

Till höger i menyn finner du de skrivande i Veckans rubrik.
matfreaket är Mars månads rubrikerinna
- och hon har  gett oss just MARS som veckans rubrik:

Islossning som jag satte lite färg på
Mars är mars, det är den tiden då det ljusa livet återvänder, jordens gröda börjar flöda, växa till sig  och växa upp med solens och vattnets hjälp.
Vi kan börja förbereda oss för att klä av oss, få liv i skrotten och knoppar brister - snart.
Våra medmänniskor blir synliga igen och minsann hälsar flera nu än under vintern. Vädret är ett samtalsämne- Människan är ett med vädret!
Vårbäckarna fylls och kluckar glatt. En och annan översvämning i gathörn och annorstädes  eftersom - åtminstone här uppe  - fryser brunnarna igen under vintern - och ja, det är liksom samma problem varje år. Som om inte tekniska kontorets mannar vill förebygga detta utan åtgärdar för dyra pengar då det uppstår.
Varje år!
Så årstidsmänniska jag är, de ger ju möjligheter till   fyra sorters liv på ett år.
Varje år!


Marsglädjen är att få komma hem efter en långpromenad med blöta fötter i skorna :-)
Katterna jamar och lusten pockar på för så gott som allt levande.
Första vårmånaden för södern på kartan och norr på kartan vårvinterns månad.
Mars är också tiden då vinterns päronrumpor gärna vill  bli  äppelhäck.
Jag tror det det är den begynnande tjällossningen  som ger sig till känna.
Det är frösåartid :-)

onsdag 15 mars 2017

Hipp hipp hurra

1) Nu är alla tavlor fotade, de som jag i första urvalet som jag gör själv - fan så svårt att få bra foton - men det får jag lägga till i "beskrivningen" :-)
Det är jätteroligt att få göra dessa förberedelser inför min utställning som har vernissage här i Skellefteå på pingstafton 3 juni. 
Tänk att få ha det så kul i sitt liv!!
Från början, vilket var 2006 då målandet, det  då så kallade färgkludd blev en del av mitt liv :-) tänkte jag inte alls att ställa ut, men så dök det upp att det skulle vara roligt - det är så enkelt när en inte har något att förlora. 
(Mer om detta på min hemsida www.klaraovidia.se så småningom)

En bråkdel av vald och bortvald
Såg ni Skavlan i fredags där Ernst Billgren deltog? Hans svar på vad konst är eller inte är min melodi. Han stärker mitt måleri med stor glädje och inspiration. Frihet i utförandet.
Ofärdig  tavla
Konst är i betraktarens ögon - konstnären dukar upp åt betraktaren

2) Jag har möblerat om - igen
Jisses så mycket grejer jag har här i kompakta Olbergska residenset
Någon minimalist är jag inte - men jag trivs så bra med allt. 
Fast jag svär då och då över att det är så fullt överallt. Det är nästan som ett eget gym för det kräver i bland akrobatiska rörelser och det är ju bara nyttigt.

3) I går träffade jag "min astmasköterska". Hon var lugnet själv, kunnig och jag gick därifrån nöjd och trygg.
Jag ska få nya mediciner att prova. Spirometrin,  där en får testa sin förmåga att blåsa ut luften,  visade ytterligare en liten försämring från den sist gjorda som också visade försämring för två år sedan.
Äldre astmatiker behöver ofta mer medicinering fick jag veta.
Jag fick veta mycket mera också :-)

Livet är underbart!
Att få vara lycklig!
För det är vad jag är - och jag menar det inte som en klyscha utan som en verklighet!
Del av tavla fotat i sol och skugga.
Lyckans liv

tisdag 14 mars 2017

Gems weekly photochallenge - Sten


En ska inte sitta i glashus och kasta STEN

Sanna  har i Veckans ord&foto  gett oss ordet
Sten - var är du? 
Kanske bär mitt livs kärlek i övre medelåldern 
det namnet :-)
                     
Samlade små stenar i glas med vatten
Sten-rik
O stora sten
och lilla sten
jag gillar dig för det du är
konturerna
strukturerna
- och själva känslan

söndag 12 mars 2017

I spåret


Jag har åkt skidor några dagar, så skönt och så vingligt. Jag är trots mitt norska ursprung inte född med skidorna på benen :-) Eller född att ha skidorna på benen.
Spår i skogen med uppför, nerför och kurviga till sin natur i naturen är inget för mig längre. Har inte heller varit det tidigare, men det har gått bättre.
Branta nedförsbackar är som gjorde för rumpskidåkning!
På mitt bostadsområde har ett så gott som platt spår lagts ut - och det är underbart att få kombinera stavarnas bruk med skidornas tänkta framåtgång. Jag är ute efter lite glid och den allsidiga motion som detta ger. Det är roligt!
Så ramlade jag naturligtvis i det raka spåret.
Att min balans är ur led vet jag,  jag gör övningar varje dag. Jag tar mig upp från liggande och sittande på golvet. Det är en allsidig övning, att både komma ner och upp.
Jag blivit något baktung. Det har jag inte övad på alls.
Så där låg jag med skidorna i spåret och en stav under mig och den andra hade en konstig pose.
Jag har ju inte övat på att ta mig upp från fall med skidor och stavar, så det blev att improvisera. Jag kände att jag borde ta av mig skidorna för det spände så i anklarna. Jag försökte med tummen att trycka in utlösaren på bindningen - inte då.
Att trycka till med staven var inte ens ett alternativ.
Nej, nu jävlar tänkte jag och fick mina stavar i snön och tanken var att jag med armkraften skulle häva mig upp. Det visade sig att armkraften inte alls bar upp baktyngden. Och skidorna for framåt och jag blev kvar och föll en gång till, mera bakåt denna gången.
Det var svårt att hålla sig för skratt mitt i hjälplösheten.
Jag, tidigare lätta smärta raska - låg där numera tung osmärt orask. Allt har sin tid.
Av med stavarna, böjde mig framåt och intog ett naturligt rörelsemönster - tyngden framåt med händerna knäppta framför mig så tänkte  jag mig ta mig upp genom att skjuta ut baktyngden och med låren lyfta mig upp - då föll jag framlänges.
Det var då jag fick kraften och kom mig upp och kunde fortsätta färden.
Nästa dag var jag ute igen och föll inte fast jag tog spåret två gånger.
Men jag lade in fall- och stiga upp övning.
En annan skidåkare gled förbi och frågade om jag behövde hjälp - nej, då jag tränar bara.
Och nej - jag tänkte inte ens tanken: Att ta en selfie.

Nämen vad har jag gjort nu

I går satte jag mig för att rensa i datorn och försöka få lite ordning på allt. Ibland tycker jag att den gör som den vill, lägger bil...