tisdag 30 december 2014

Toves Tisdag - Den sista d.å

Hur är det med dig läsarn?
Något kilo tyngre kanske? Varit bortrest? Haft alla hos dig? Eller varit för dig själv? Jobbat är det ju många som gjort! Sverige ska hållas på fötter! BNP tar bara till hälften ledigt, knappt.

Hur som så dök årets sista tisdag upp så här blir det att producera ett inlägg. Datorn beter sig som vanligt, normal efter lördagens bravader, vad gäller mig själv så såg jag i spegeln att jag också såg ut som vanligt, normalt:; Äldre förstås, men det är ju normaltillståndet nu mera.

För 14 år sedan var jag på återträff  "30 år sedan vi slutade årskurs 9".
Du verden som vi sier i Norge, så gamla många blivit!
En kort stund förundrades jag över detta tills jag kom på att jag själv också blivit äldre!
I minnet satt ju den åldern där vi sist sågs.
Endast en lärare var sig lik, men hen - första gången jag använder hen  - hade varit äldre redan då.

Det hände sig så på den festen att jag återsåg en man, som jag trodde var en lärare.
O nej, så icke - vi hade suttit sida vid sida i skolbänken på tyskan!
Där satt alltså "ljuvligheten", men jag såg den inte ... vilken tur att vi blir äldre ...

Minnet, fröken Olberg, minns du det?

Fenomenet kärlekstycke uppstod och världen snurrade till, alla som erfarit hur det tycket låter en stiga upp bland molnen, känna sig upprymd och glad vet!
Ljuvlighetens ljuvlighet är fantastisk att uppleva.

Nu blev det som det blev och jag fick erfarenheter i att lägga till i mitt liv. Det som faktisk bygger livet att leva på, lägga till nytt samt reflektera över, för så att upptäcka att allt inte är som en har trodd - det är då spegeln ljuger!
Har du märkt det kanske?

Nyordlistan har kommit, jag minns ett ord från den förra året.

Twerka -- hm -- :) skaka rumpa. Helt underbart frågar du mig; om den skakar så har inte åldern gjort en sämre ... ja, själva rumpan är ju äldre, men rörelsen är tidlös!

"Jag kastar mina ben i himmelens höjd, mitt hjärta var tog det vägen"
Sven Ingvars med toklåten Jänta o ja...
I min ungdom var jag allvarligt kär i sångaren för hans hjärta växte ..... så också mitt ...
Även den kärleken gav med sig, men inspelningen från Hultsfredsfestivalen det året det begav  sig - (har glömt det) har jag i öronen när jag motionsgår. Taktfast gång med inslag av sång och danssteg.

När jag reflektionsgår, eller njutgår har jag inget i öronen.

Har du  skaffat dig attefallshus? Kompletterad friggeboden?
Fotobombar du?
Jag trodde jag gjorde det för jag har ofta kamera med på njut - och reflektionsgående, fotar allt i den yrvakna fota-morgonens  nyupptäckta fotoglädjen, "ser allt två gånger" kallas den filosofien, - men när jag kollar nyordslistan så är det inte så fotobombningen sker.
Förresten så är inte den morgonen längre aktuell för jag upptäckte den glädjen för ett år sedan! Då har det väl blivit förmiddag nu då i fotodygnen.

Och så var det där med en, istället för man. En bör ... man bör...
Jag älskar en! 
"Ökad användning: alternativform till det generiska pronomenet man"
Så står det i Nyordslistan.

Själv använder jag det, för i mitt tycke så är det mer personligt. Troligen blandar jag ihop dessa pronomen så de blir personliga.

Gurlesk får avsluta detta tisdagsinlägg: feministisk strömning med inslag  av både gullighet och groteska element.

Dagens ordspråk;

Ditt liv er deg gitt til odel og eie, bruk det fornuftig i passe mengde med mye kjärlighet.
//Undertecknad.
(Obs: Inte helt säker på att det är bara mitt)

Dagens bild;

Druvklasens stjälk  blir naken då 
druvan efter tramp och lagring  blir vin
- som livet
Tack för alla besök och kommentarer!Tack för allas bloggar som jag får ta del av för humor och glädje, allvar, inspiration, nya ord och nöjet av de! För att inte tala om alla bilder runt om i landet!
                                                             GOTT NYTT  bloggår!

fredag 26 december 2014

Lördagstema I handen

Ibland händer saker på bloggen .....
Under tiden jag skriver så beter sig den allsmäktige datorn besynnerligt! Den står och hoppar, bokstäverna tar tid på sig att komma på print. Jag sparar för att kolla upp en sak. När jag ska återgå till arbetet så ser jag i inlägg att jag har fått en kommentar ... ?? Dessutom så är ett antal besök registrerade!!!??
Naturligtvis kollar jag på visa blogg .....tänker; hoppsan har jag publicerat av misstag??? ... men jag kan inte hitta inlägget på bloggen, ej heller kommentaren.
På min mejl hittar jag kommentaren.  Så synlig har den varit .... Var det måhända en liten kortslutning i samband med att jag letade bilden på hjärnan?? Överhettad datorhjärna?

Det är inte så lätt att hålla det en inte har i handen!
Uppdatering: när jag nu just 27/12 kl. 09.41 publicerat inlägget är kommentaren synlig
- den som  kom i går!
Undrens tid är inte förbi - jisses - en får hålla i handen ....

Sista tema i december som pettaskarin gett oss är I handen.
Du hittar de temaskrivande t.h i menyn.

Hjärnan - är en slags smart sak vi har i våra skallar, Cerebral Cortex  (hjärnbarken) "förmedlar till handen"
- bilden från Wikipedia
I handen ...
Manus (latin)... är i människans kropp den övre extremitetens ändorgan.
Kommer osökt in på en annan ända vi har, den är placerad på mitten i oss, väl dold, berör ämnet i handen på så sätt - det är svårt att hålla det en inte har i handen.


Ändorganet har fem fingrar - digiti manus:
Tummen - pollex. Tummetott
Pekfinger - index. Slickepott.

Långfinger - digitus medius. Långeman.
Ringfinger - digitus anularis. Gullebrand.
          Lillfinger - digitus minimus. Lilla Vickevire.  

Minimus Vickevire är ju så söt!
Så lagom att klia sig i örat med, fast doktorn en gång sa att inget mindre än armbågen ska användas till det.

Mellan pollex och index utgör ett mått. 
  
Pollex mitt i handen, alltså en opraktisk utgåva av digiti manus. Vi är många som har den utgåvan. 
Pincettgreppet - tumme och pekfinger i skön förening.

Index - förutom pekfingret, återfinner vi i matematiken i betydelsen diskret variabel som skiljer olika element i en vektor eller annat matematisk objekt. Diskret är ju inte pekfingret direkt, åtminstone inte då det används i själva pekandet. Utpekandet.

Vidare är index ett tal som anger kvoten mellan värden inom samma kategori till exempel  brytningsindex eller konsumentprisindex.
Ytterligare en index; del i mer omfattande publikationer där nyckelord listas i alfabetisk ordning tillsammans med en sidhänvisning för att underlätta sökandet i publikationer; register.
Tänk så betydelsefullt det vi har i handen.

När vi skriver för hand med penna används hela handen. 
På skrivmaskin och dator används alla fingrarna.
Manus skriver manus.
I handens fingrar producerar minsann i samarbete med Cortex!



Bilden från Wikipedia
                                                                                             
Snickartumme! Har tumme med snickerier .... pollex med  hammar och spik. 

 Håll mig i handen. Ta mig i handen. 
Ha hela världen i sin hand. 
I första hand. I andra hand. I sista hand.

                          I handen höll jag mina barnbarn. Det är så fint det där då de kommer  med sin lilla hand och lade den i min. Vi gick där hand i hand. Så tryggt och gott. Hand i handen.  En liten hand i en stor hand.    
Känsel i handen, att stryka någons kind. I handen finns fingertoppskänslan. I handen finns värme och omsorg för vår nästa. 
Jag har hållit i mångas hand i deras sista stund i livet.
En sitter där med sitt eget liv i handen och för en stund den hand som avslutar sitt.

I handen finns kraft att öppna en burk. I handen väger penseln lätt. I handens fingrar kommer det ut musik då fingrarna får kontakt med tangenter 
 och strängar.
I handen finns också ilskans kraft. En kraft som slår till. 
I handen har jag virknålen, garnnystanet och stickorna. Synålen. Tråden och så boken .
Bättre en fågel i handen än tio i skogen sägs det.  Det kan ju hända.
Bättre tre frukter i magen än en i handen.

Tack Karin för dina tema som jag fått reflektera, klura över och skriva om! Cortex behöver utmaningar.
Olgakatt tar generalskapet i januari, i skrivande stund vet jag inte vad det blir.  Jag har de inte i handen.
                               

måndag 22 december 2014

God Jul





God jul!

...  i varje stuga, 
 i varje skjul,
slott o koja,
 i tält, 
i husvagn, 
under ett brofäste, 
på öppen gata,  
i en lyxsvit, 
i ett hyresrum,
i en grotta, 
på en båt, 
i en ubåt, 
på tåget om det går, 
i flyget. 

Gående, stående, sittande, liggande. 
Frisk och sjuk
Käppande, kryckande ta sig  fram, 
rullstol, rullator ...

Många jular har passerat, mesta minnena från min barndom;
 ...  den gången jag och min syster fick nya skidor. 
När jag var sju år hade jag polio och firade julen på sjukhus. Mycket bra!
Julen därefter dog min farfar. Mindre bra!
De första jularna med sonen, så med barnbarnen, ljuva fina!

Alla har vi minnen som dyker upp, julen kommer år efter år.
En del år har jag haft fullt upp med tomtekontakter, men inte i år.  Allt har sin tid!  

Ljuvligt nog att känna glädjens nyfikenhet i livet, om än besvärligt nog i överkant.

Fridens julrosor blomma!




Spontan bjudning




Den vita tysta vackerheten har nu anlänt. Kyla, knarr och stjärnklar himmel.
Det vita ligger uppskottat som bomull på kanterna av gångväg och väg. Gnistrande i solen på dagen, gnistrande i lyktornas sken i mörkret.
Det finns ett vaket vilande nu, där jag går. Träden är klädda i vitskrud, en ringlande småsvängig gångväg blir så mjuk, det känns andäktigt att gå där. Känner igen det från förr, men ändå är det som på nytt.

Igår ringde min bror som inte är min bror på riktigt.
- Vill du komma å äta gröt och blöta hos oss vid 18 tiden?
Så träffades vi alla, mina parvänner, de två paren som kysstes på min terrass då vi hade surisfest i augusti.

Blöta är dopp i grytan.  Hårt tunnbröd doppas i skinkspadet, med skinka till.
Mycket gott.
Tillsammans. Småprat. Storprat. Värme. Skratt. Gemenskap.
Spontant!

Vitt tyst och vackert!

lördag 20 december 2014

Lördagstema Förr i tiden

 Förr i tiden.

Månadens värd är Karin på pettas
Övriga i temagruppen hittar du t.h i menyen.

På himlen svävar alltid tre moln, fast inte alltid synliga för våra ögon.

Det ena molnet Förr i tiden, det andra molnet Nu för tiden, det tredje molnet Framtiden.
Ibland far de ihop till ett ända stort moln .... då blir nu förr och förr nu,  men framtiden den håller sig till sitt.
Förr i tiden då  var det minsann ...
Ja, vad då?
När är/var förr i tiden?
Javisst ja, det var ju då det var bättre .... !?

Folk pratade med varann, ingen bjudning behövdes, de arbetade hårt, hade folkvett, yngre reste sig på bussen för äldre så de fick sitta  Man kurade skymning och berättandet berättades från generation till generation.

När begravningsföljet kom med likbilen först, så stannade en på vägkanten, om en nu var ute och gick då vill säga -  för att visa respekt. Granris  lades ut vid infarten till gårdar och hus på landet där jag växte upp.

- så långt så gott .... det allmänna förr i tiden, så som vi hör andra säga och själva säger och tänker. De hade sina bekymmer då som nu och i framtiden.
Vi människor vill och behöver få försköna tillvaron?

Förr i tiden  som begrepp är så gott som "alltomfattande".
Jag tänker eftersom vår nuvarande värld är så stor och vid. Förr såg man med med mindre mått, men även förr i tiden var stort i det som var då.

På google - söket fann jag flera uppslag med Förr i tiden.
Jag väljer;

Stress förr i tiden;  överansträngning, neurasteni, i dag utbränd/gå i väggen, möta väggen, utmattningsdepression, utmattningssyndrom.



Karin Johannisson, professor i idê- och lärdomshistoria gav 2009 ut boken Melankoliska rum.
I boken får vi inblick i begreppet utbrändhet, sårbarhet i förfluten tid och nu;

Sommaren 1898 drabbades den unge Max Weber av utbrändhet. Det ordet fanns inte då.
Han föddes 1864, vilket ju verkligen är förr i tiden, i Tyskland.
Hans livsuppgifter var inom områdena, sociologi, nationalekonomi och filosofi.
Dessutom professor. Han dog 1920.

Lägg därtill hans liv som människa.  (min tanke)

Här kan du läsa en artikel om om Stress förr och nu. (Från 2012)
 Nu över till ordet Neurasteni:
Almqvist och Wiksells Psykologisk ordbok, (Carl Ivar Sandström) från 1948 definierar ordet:
Nervsvaghet, psykiskt störningstillstånd med stegrad retbarhet, stor uttröttbarhet o olika kroppsliga olustförnimmelser, oftast till följd av överansträngning.
Överansträngning, just det!
Natur och Kulturs Psykologilexikonet 1997 om samma ord:
Begreppet  introducerades på 1860-talet av en amerikansk läkare George Beard (1839 - 1883) som beteckning på ett tillstånd av nervös utmattning och kraftlöshet. Symtom; anfall av av plötslig utmattning, koncentrationssvårigheter och irritabilitet, men även olika slags värk "morbida rädslor" humörsvängningar.
Många av dessa symtom har senare kommit att ses som uttryck för olika organiska sjukdomar eller psykiatriska störningar (ångest, depression.
Under 1980 talet kom termen att falla ur bruk då diagnosen med beteckningen "kronisk trötthetssyndrom" introducerades.
Wikipedia säger om neurasteni;  att det är en neuros ofta med inslag av somatoform störning som var särskilt vanlig diagnos vid sekelskiftet 1900 och dess symptombild liknar i mycket det som i dag kallas utmattningsdepression.
"Mirakelmedicinen" och nervnäringsmedlet  Phospho  Energon marknadsfördes som en kur mot neurasteni.
Vilken blandning; kalvhjärna, socker och mjölk ...
läs mer om Phospho Energon här mycket spännande ...

Hoppsan här dök det upp et spännande ord ...somatoform ...
Soma -  kropp
form -
kroppsform ...
kom på somatisera - förkroppsliga ... ?
Wikipedia fortsätter;
Somatoforma störningar, en grupp av psykiska störningar som kännetecknas av att personen har fysiska symtom som uteslutande har psykiska orsaker och inte kan förklaras organisk eller med en annan störning - en panikattack. 

Nästa vecka är tema
I handen.


En fin 4.e advent tillönskas
och
GOD JUL!












torsdag 18 december 2014

Jag tar mig inte in

Rörigt i min klädkammare eftersom den också är ett förråd
på liten yta
saker omkring flyta
ingen ordning o reda
och i morgon är det fredag

Målade tavlor nonfigurativa
kläder som jag lägger i från mig tills vidare
trådkorgar på hjul
med färger penslar och annat tillbehör
skor
symaskin
strykbräda
strykjärn
handarbetskorgen
bilder
ryggsäckar
fågelfrö
talgbollar och potatis

Snart är ordningen återställd

Då tar jag mig in ...

Tills nästa gång ...


tisdag 16 december 2014

Toves Tisdag - Dagens


I dag  jag skriver jag allvarligt, åtminstone seriöst.  Det är gott om privat stänk i det jag skriver.

En reflektion.
Högst personlig och inte i syfte att ta udden av det om ÄR positivt och vettigt.
Troligen föds vi alla positiva!

Mental träning. Lars Erik Uneståhls röst är ju lugnande.
Avslappning!
Jag lyckades på så sätt att jag somnade. Jag blev inte pigg.

Jag hade mycket hyss för mig för att stävja stressen:
Att gå ut ur rummet en kort stund, lyfta ett ben, tänka på något roligt, blunda och se en vacker sommaräng. Papper och penna till hands för att skriva ner för jag glömde ju bort allt, dubbelkollade mig själv.
I dag vet jag att det var för att kompensera mig själv så det jobb jag utförde skulle leva upp till det uppdrag och ansvar jag hade,

Och så var det ju andningen - har nog aldrig andas så mycket som jag gjorde den tiden.
Slukade självhjälpsböcker som jag blandade i hop och raskt föll det i glöm-boken.
Vettighets-faktorn  föll neråt tyckte jag.

Mina mentaltänkande sju rums skulle bli till. Det blev de också. Kök, biblitotek, förråd med garderober, sovrum, energirum, vardagsrum och skräprum där inte bara sopor hamnade, utan också det skräp som stal min energi och skapade tankefällor! Huller om buller blanda allt.
Det är inte så lätt för en som i verkligen för det mesta har levd sitt liv på mindre ytor. F-n vad jag gick vilse i mentalbostaden!

Gilla läget. Kort och gott. Inget annat att göra. Gilla läget.
Tänk positivt. Skapa dig mentala bilder av hur bra det är. Det som du inte gillar. Eller ännu värre om du mår dåligt. Positivt tänkande innebär att du ser dina bekymmer i ett helt annat liv. I den bästa av världar.
Om du är lessen så tänk på hur bra det ändå är trots allt.
Om du är arg så tänk på att ilska bara stjäl din energi och du framställer dig själv i dålig dager.

Stresshantering med en personlig coach.
Jag kommer dit med i hopp och tro på att nu kommer jag få verktyg att handskas med min stress. Den har fyllt min vardag i arbetet, i det privata och i social sammanhang.
En del ångestofog hade smugit sig in. Sömnen lyste med sin frånvaro. Ibland sov jag bort lediga dagar.
Jag hade - i positiv energi - försökt förändra min situation med att vidga min kompetens genom att studera på distans och  att byta jobbområden.  Fylla på med socialt, teater, jazz och utställningar, umgänge osv. Urgröpt kände jag mig.

Tacksamhetsmetoden provade jag också. Jag blev väldigt oense med mig själv i den, för jag upplevde mig inte alls tacksam. Att den "fula" otacksamheten hade drabbat mig utestängde mycket godsaker.

En dagbok fanns för att fylla i det som gick framåt. Jag fyllde den strax eftersom det lät så enkelt, jisses var det så att jag hade gått och blivit av med det positiva?
Jag antog det positiva för det var ju så det skulle vara. Jag är en förnuftig kvinna. Gjorde framsteg en period också. Min coach var glad över min förmåga. Förmåga till vad?

Var jag en pessimist till följd av att min kropp och knopp signalerade att någonting inte alls var bra? Alltså "gjorde" jag för lite för att kunna "vara"? Här och nu profetian tyckte jag var sund!
Men hur f-n uppnår jag det?
Jag lyckades gå vilse i verktygslådan också.

Dagens ordspråk;

Det uppenbara uppenbarar sig när du minst anar.
//Undertecknad.





måndag 15 december 2014

Hov ôm drov å litte tå hört

Finemangslika är orden som står i rubriken. En sväng hos mina bloggkamrater ger inspiration!
Båda har samma betydelse .... så vitt jag kan tyda + lite från fantasihörnan.

Den hörnan är belägen i hjärnan och alla har den, men några saknar spärren för vad en skriver i väg. Om det ens behövs en spärr?
Spärrar är på många sätt  livsnödvändiga att ha.  Och där kom livets svåra gåta upp i dagen! Att bruka! spärren! på rätt sätt, eller inte bruka den!

Vem sa att livet skulle vara enkelt?

Tveksamt är däremot  ordet finemangslika. Det är ändå tydligt vad som menas! Eller?
I sig är det inte så viktigt, hamnar du ute på "jal så är du på hjâle"

Ute blåser det och den lilla gnutta snö som fanns i går är nu bare blöta och glinna.
Tack "masonita" Viola -T för det, inspirationen alltså.

Hoppsan jag upptäcker nu kl 20.28  när jag läser kommentaren att jag missade följande:
Hov ôm drov  = lite av varje utan kronologi. Litte tå hört = Lite av varje.
Jal = en liten bit åkermark. Hjâle = gärdet, åker.






lördag 13 december 2014

Lördagstema Surrogat

Lördagstema Surrogat.
Karin på pettasbloggen är månadens general.

Övriga skrivare hittar du t.h  under Lördagstema.

Lite av ett surrogatfenomen i fri tolkning, tema menar jag. ? Hittar du inte rätt här så klicka vidare. Hittar du rätt så klicka vidare i alla fall för vem vet, kanske det här inlägget är ett surrogat?

Sur - behövs inte så mycket ord för det. Jo det gör det ju, men nu var det inte sur det skulle skrivas om.

Surr - ingen ordning, sorlig (ska inte var något g) röra, flyktigt struntens snack som icke är att förakta, struntet.

Surro hette en hund jag kände en gång. Kan en känna en hund? En hund, sa en gammal faster till släkten, är vad jag har för det blev ingen man, och heller inga barn. En nödlösning förkunnade hon och klappade Surro över ryggen.

Gat - början på gata, gatlopp, gatukonst, gatfest, gatflicka kan vara ett surrogat  för en nöden en ... (olagligt).

N(o)u - framför gat blir ju jätte gott. Tveksamt om det kan leda till surrogatisk mening?
Det börjar brinna nu ...
Tröstäta gott? Ersättning för något? Substitut?

Min mormor berättade om cikoriakaffe under kriget. Roten av cikorian är det som används.
Min farmor blandade bark i brödet. Undrar om de visste om det var nyttigt?

Mycket mer finns att läsa och skriva om surrogat, bakåt i tiden, nutid och framtid (surrogatmor)
I dag hoppar jag över det!
Håll tillgodo!
Vi läses i nästa tema Förr i tiden!
Glad och fin tredje advent!
Tomten kommer  snart - vilket troligen är ett surrogat? Men för vad?

Cikoria, vägvårda, blåbinkegräs, blåblinka, Jernört... kär blomma har många namn 
Bilden är från Wikipedia.



fredag 12 december 2014

Saxat och klippt/Gåslärdom 1

Bilder är godast.
Hur mycket snor ryms i en bihåle?
Massproduktion av pepparkakor.
Nobels Fredspris.
Ernst K i julfarten.
Fortsätt kämpa.
Twerkar du nu för tiden?
Uppblåst mage?
Fotsvett?
Skrattar du på fel tidpunkt?

"En lektion från en gås"
En frisksinnad rolig kvinna som undervisade i Arbetspsykologi  då jag deltog i Spira Anställningskompetens förra hösten invigde oss deltagare i följande:

Dum som en gås säger uttrycket. 
Men gässen är ganska kloka och har en del att lära oss människor vad gäller samarbete och solidaritet.

Fakta 1:
När en gås flaxar med sina vingar skapar det ett "upplyft" för fåglarna som följer efter. Genom att flyga i V- formation blir flockens räckvidd för flygningen 71 % längre än om varje fågel flög var för sig.

Lärdom 1:
Människor som delar en gemensam riktning och en känsla av gemenskap kan komma dit de skall snabbare och lättare eftersom de har hjälp av varandras drivkraft.

torsdag 11 december 2014

Onsdagsdikten torsdag

As time goes by ...

Upphittat i utkast, skrevs för länge sedan . Nu är tiden mogen ...

Onsdag finns i mitten
en dag bak och en dag fram
Kommer ständigt åter
likt de övriga i veckoraden                                                    
Med vindens fart i meter
sekund för sekund
till minut
till timme
Så rullar den över till nästa dag
Om igen - och om igen
femtiotvå av varje samt de andra
trehundra och sextiofem

Ingen vid sidan, ingen bredvid, bara efter varann och före ...

As time goes by ....

Ögonblicksbilder

Drycken är väl ägnad vid väl valda tillfällen allt har sin tid ......  

tisdag 9 december 2014

Toves tisdag - Dagens

Hoppsan tisdag igen; jag tänker i text - på frihand.
Utomhus sved kylan i kinderna, ögonen  tog in sol och vacker barfrost blandat med rimfrost inramar en skön promenad. Mina långa promenader kan vara i släkt med Ingmar Bergmans demoner. Längt ut i släkten.
När demonerna fryser  ihjäl kommer en förnöjsamhet i sinne och kropp.

Annars lyssnar jag till radion, bakar matbröd och lägger in sill. Lasse Bengtsson ni vet "morgonsoffjournalisten" från tv4 som bröt upp och for till Afghanistan, han är god att lyssna på i de intervjuer han ger.
Inte skulle jag tacka nej till en middag med honom.

Det är skönt att bara lyssna. Inga synintryck som tar bort en del av uppmärksamheten på innehållet. Jag har märkt att jag har en tendens att sitta och kolla om det framkommer några ticks eller annat småmänskligt som vi alla har.

En vippande finger på nästippen, dra sig i haken, svänga omärkligt med armen, gestikulera, klia sig i örat, smacka med tänderna eller något annat mera sofistikerat, eller osofistikerat för den delen.

Hörde just på nyheterna att den goda modiga unga dam Malale som fått del av fredspriset, att det funderas i banor om hon är för ung för att kunna bära upp priset ... milda tider tänker jag, hon har ju burit  upp sitt liv hittills!
Men det kan bli för mycket för oss alla.

Ett ord som jag tycker det klingar lite extra om är prokastinera!
Jag prokastinerar bara vid vissa tillfällen, och jag väljer de med omhu.
Skjut inte upp till morgondagen vad du kan göra idag! Det är i det som valet i omhu sker.

Omhu er troligen norska och med betyder att begrunda väl, tänka igenom innan beslut.
Sova på saken.

Nu har matbrödsdegen jäst till sin dubbla storlek. Lagen till sillen är kall nog att hälla över sillen.

Dagens ordspråk;
Genom att försöka med det omöjliga når man högst graden av det omöjliga.

August Strindberg.

Dagens bild med fråga;

Ser du något fel i denna bilden?






söndag 7 december 2014

Toves söndag - Sötroligt

I går skrev vi om dråplighet i tema.
När hjärnan väl har slagit in på spåret så flödar  det på ... jag tror det är viktigt att ha såpass tokigt så det blir såpass normalt.
På svenska lagom ... på norska akkurat passe !

I dag ska jag skriva ner några sötroliga:

Jag är på hemväg och går mellan husen här jag bor. Min värmländska  tjejbästis ringer:
"Men hej ålskling" svarar jag och stannar upp.
"Jag är snart hemma" fortsätter jag
"Ja ha, är du ute och går, ja, då ringer jag upp dig om en kvart " säger  min bästis i luren - telefonen.
"Ja, gör det, då hinner jag klä av mig först" säger jag och klickar av.
Det är kallt så jag har varma ytterkläder på.

Då hör jag en röst från balkongen högre upp:
"Det låt bra det där, ha så trevligt"!

Vi kallar varann "älskling" min bästis och jag.

För länge sedan hände följande:
Fest! God stämning. Kräftskiva om jag minns rätt:

En av herrarna i gänget går runt med isbitar i en glasskål för att fylla på i glasen.
Han kommer till en bystfager urringning.
Av misstag hamnar isbiten just i urringningen ...
Bystfagra skriker till...
"Jag tar den" säger bordsgrannen ...
"Nej, det gör du inte alls, svarar isbitsmannen kyligt och fiskar upp isbiten ur urringningen ...

Nu slog censurknappen på ... raskt överslag ....  det blir publicera ...
Livet är så kort och jag har troligen läsare som "är med på noterna"
nu blev det ju ännu värre .... :(
Men jag påminner läsaren om att detta är kategorin "SÖTROLIGA"
Nu ljög jag också på kuppen .. kategoriskriv ... jag som blandar allt under ett .. !



lördag 6 december 2014

Lördagstema Dråpligt

Välkommen , ny månad, ny general och temaflödet flyter på. Här hittar du generalen .
Sök t.h i menyn så hittar du de övriga i gruppen.

Jaha ja, dråpligt var det. Roligt, skrattretande särskilt då något blir tokigt. Obetalbart.

Termometern visar  minus 32 grader. Nyårsafton 1978. Bil Saab 95.
Efter avslutat kvällspass på sjukhuset ska jag finklädd och med det nya året i sinne köra några mil till festen där övriga i familjen redan är.

Men Saaben vill inte starta. Några kommer till så bilen och jag som inte ser ett dugg genom den frusna vindrutan skjuts fram till nedförsbacken så jag kan försöka rulla igång.
Bilen startar inte.
Ok, säger en tjej som ska åt samma håll: Jag bogserar hem dig.
Bogserlinan kom fram och fästs i min bil.

När jag satt mig in i bilen så kommer jag på det där med frihjulet - det skulle ju kopplas bort ... eller hur hur var det nu igen då ...
Öppnar dörren och hoppar snabbt ut och då jag når hennes bil så dunkar jag till så ska  förstå att ...
precis då hör och ser jag hur hon gasar på och drar i väg .. med min bil på släp i full fart... vilken fart! Hennes gasfot är tung!

Först är jag så förskräckt överraskad över det som händer så jag står stilla ... så kommer hjärnan i gång.
Vilken fasa!  Hur ska det gå om hon måste stanna för en bil i första korsningen, är det någon som kommer gående ...
Herregud, ropar jag högt, pulsen slår så det dunkar i alla ådrorna.  Jag rusar efter i full fart.
Det är halkigt så jag ramlar omkull rejält, men upp igen. Jag är rädd! Munnen är helt torr; jag ropar stanna stanna ... min bil skulle kunna köra rakt in i hennes ....

Hon bromsar inte i första korsningen, det är klart att köra så hon svänger och det går fort.
Hennes bil får sladd, min slänger efter, linan släpper och kära Saab 95: an far upp på den höga snökanten  på sidan om vägen och stannar där!
Tack och lov! Verkligen tack och lov! I skrivande stund känner jag lättnaden!
Jag fortsätter springa ...

Vid nästa korsning  längre ner stannar  hon sin bil och kommer ut:
 "Men hur gick detta till?? Hur kör du egentligen?"

Hennes tonfall, hennes min, hennes kroppsspråk och blicken som gick från mig till min bil och tillbaks igen samt den lättnad jag nu kände att ingen hade skadats fick mig att brista ut i skratt - ett sånt där som ligger nära gränsen till gråt och nästan hysteri, ett skratt som känns tokigt absurd  ... men
jag kunde inte sluta ... får till ett svar då hon kommer fram och håller mig om axlarna:

"Jag vet inte ...  jag var inte med .... jag hoppade ur att  för ..."
"Hoppade ur"??

Nästa lördag skriver vi om Surrogat.
Trevlig andra adventshelg!

fredag 5 december 2014

"Vi tog bussen till storstan"

Så var det packat och klart.
Min kollega, en säker förare bakom ratten i bussen.
Lyften, toastolen och allt annat viktig stuvat in och säkert fastspänd.

Jag i sätet lite bakom.  Fastspänd.

Vår man, och uppdragsgivare, i sin rullstol satt längst fram och höll sig i  ett handtag.
Vi fick övertala till dubbel fastspändhet.

Resan var väl planerad och färden mycket viktig för vår man. Hans sista resa i motordrivet fordon.
Ett annat av hans önskningar var att få ordning på den gamla ljusstaken som var ett självbygge, det blev också av. Många timmars arbete med den i hans lägenhet, han var hjärnan, personalen hans händer ...du milde tid .. att det gick bra.

Det gjorde det inte heller, när den testades så mörklades hela boendet och smällen var mer eller mindre obeskrivlig.

En lång resa att sitta i rullstol, skulle det funka? Hemma på boendet var hans tillstånd så att många gånger om fick vi hjälpa honom att ändra ställning i rullen.

Resan gick som på räls! En enda flytt i rullen bad han om!
Han deltog i körningen genom att läsa skyltarna, kommenterade. Godkände endast en rast på den långa resan. De andra rasterna tog vi kommando över och bestämde. Mot hans vilja gjorde vi avlastningar för hans sittande.

Vår uppgift på resan var den samma som i boendet - förebygg trycksår! Han muttrade surt, men glad ändå inuti sig.
Berömde chauffören för ovanligt bra körning för att vara kvinna!

Väl framme mottogs vi av så mycket välkomnande så tårar föll konstant.
Obeskrivligt fantastisk!

Nu kommer nästa del som också kan föranleda viss kritik: Vår man och uppdragsgivare sov på en tältsäng! Han SOV!
 Motvilligt blev han vänd! Han sov sällan en hel natt hemma.

Vi stod på knä när vi utförde omvårdnaden!
Så långt är det farligt att gå med tanke på arbetstekniken. Riskanalysen var mycket blåögd!

Resan gjordes för känslan inuti som vår man uppdragsgivaren så väl behövde. Vi pratar så mycket om livskvalité, om självbestämmande i vården, det här torde vara det!

Att vara personal då det är som bäst och kan gå som sämst är en ynnest.
Jag kan inte säga det på annat sätt!


torsdag 4 december 2014

"NU tar vi semester" ...

Tre kvinnor på äldreboendet; de torkar tålmodigt den disk som undersköterska har kommet på att är lagom sysselsättning så de får känna sig betydelsefulla och verksamma. Delaktighet i sitt eget liv och boende kallas den vårdfilosofiska modellen:
Ta vara på det friska. I dag säger vi salutogent.

De sitter alla tre i sin burenhet - rullstolsburenheten. Deras ålder är hög, deras flitighet i livet är deras varumärke. För att få bo på denna inrättning som de kallar sitt boende, så må de vara multisjuka för att uppfylla sjukhemskriteriet.

Det gör de alla tre eftersom de bor där de bor.
En hör illa, den andra är blind på ett öga, den tredje kisar bara lite då och då. Samt en hel del andra skavanker.

Matsedeln för nästa vecka är nyss gjord, trions önskekost är - fläsk med löksås, fläsk med bruna bönor, rotmos med fläsklägg. Inte helt i tråd med riktlinjerna för vettig näringsrik kost, men ett önske gott som något!

Då kommer  undersköterskan som hittat på diskfunktionen in genom dörren - upprymd och glad hälsar hon damerna i bonnköket som det kallas. Bonnköket, brukade damerna fnysa åt...
 - de såg ingen likhet med verkligheten, men kloka nog att inse betydelsen det är för konstruktören av det omnämda att få finnas!

Undersköterskan som ska börja sitt kvällspass brister  ut i ord och gester:
"Jag fick min löneökningen utbetalt i dag "... hon tar glada danssteg och viftar runt. Hon säger summan
som för den tiden och den insatsen är förhållandevis hög, nämligen 1200 påökt ... som hon plussar på den lön hon har.

 Aktiviteten vid disktorken har avstannat;
 Hon som hör dåligt frågar igen om summan.
Hon som är blind på ena ögat gnuggar det seende.
Hon som bara kisar har ögonen öppna ... och utbrister:
"Hör ni hör ni nu får  det vara nog .. hon har fått löneökning!
NU tar vi semester från det här görat. Hon kan torka disken själv med den lönen!"

Så sagt så gjort!





tisdag 2 december 2014

Toves tisdag - Dagens

Nytt inlägg... det är tisdag idag, process är ordet för dagen ...

Men se ibland dyker det upp ting och tang, när jag precis skrivet första raden här ovan så ...  spelas en god låt på radion ... var god dröj omdirigering sker ... letar texten på nätet, trycker på utskrift av texten ...

Skrivaren tickar och skramlar: Displayen visar:
Papperstrassel, öppna bakluckan, ta ut papper!
Jag: Inget papperstrassel!
Fyll på papper! Jag: Fyller på papper! Stäng bakluckan! Jag: Den är stängd! Stäng bakluckan! Jag öppnar och stänger.
Displayen:Fyll på papper! Jag: Men för svarta mustascher,.... den är ju full av papper!!!!!

Nu bryter jag strömmen. Så startar och  den spottar ut papper!
Displayen visar: Fyll på papper!!
Jag fyller på papper  för efter den akten är det faktisk slut på papper! På riktigt.
Alla försök att stoppa utskriften misslyckas. Jag bryter strömmen igen och trycker sedan på Avbryt knappen!
Displayen:Tack! Jag: Slit den med med pappret .....

Vilken process det blev!

Nyss ringde det på dörren: Min fina granne, spänstarn på 87 år som cyklar på cykeln Nordanvinden, står där och bjuder mig på nybakat wienerbröd från våran Ica affär!
Så nu kokar jag upp vatten för en kopp kaffe till det!
Displayen: Tack så mycket! Jag: ?

Låten: Vindens melodi ........ fåglarnas sång i soluppgång ....
text: Gert Lengstrand, musik: Göran Lindberg.

Min läkare sa vid sista besöket med ett gott leeende: (ska vara tre e)
Jag tror du är lite process-störd ... jag ler jag med, för den kommentaren slog huvudet på spiken!

Process-nörd tänker jag när reflektionen är klar.

För det är så det är - från process till process, ett förlopp där något förändras och som hänger samman (har en viss avgränsning) gentemot andra förlopp. Så säger Wikipedia och det är slående passande!

Dagens ordspråk:
Process; en maskin som  man kommer in som gris och lämnar som korv.
Ambrose Bierce (1842 - 1914)
Am. författare och journalist, försvann under mystiska omständigheter under inbördeskriget i Mexico.

En fri association: Julkorv?

Ett  ordspråk till;
Stor musik går in i örat med lätthet och lämnar minnet med svårighet. Magisk musik lämnar aldrig minnet. 
Sir Thomas Beecham (1897 - 1961)
Brittisk dirigent.

En fri association: Var skulle han placera Vindens melodi? Om han levde?

Dagens bilder;

Upp och ner driver processen framåt ...

Jäsningsprocessen

måndag 1 december 2014

Varför bloggar jag?


Här hos arvidochlydia fick jag fart på min tanke att skriva om varför jag bloggar, när frågan ställdes där.
Jag har skrivit om det förr 21/9: Blogg, bloggare, bloggast. Här finns det.

Troligen föddes jag med skrivlust! Skrivlust och glädje. Oral verbal.
Orden står oftast på kö, bokstäver dansar runt och vill bilda meningar. Få uttrycka mig, leka med orden, bruka orden.  I vått och torrt.

Sköna utslitna pennor och ett antal kollegiblock fyllde mina lådor ett tag. Innan jag bestämde mig för blogg, så började jag kolla runt på andras bloggar! Mersmak! Mycket mer smak! Fanns en frihet (under ansvar för vad jag printar ned såklart). Frihet att läsa, frihet att tycka till i kommentarer. Bli varse att läsarnas besök stiger.

Jag började på en anonym sida för att träna, men det kändes inte på riktigt. Så jag skapade mig en hemsida med domän, ska det vara så ska det vara!

Det blev www.texter-bilder.com. (avslutad)
Oj oj, vilken överraskning, det blev många besök registrerade där! Första inlägget 13 december 2013.
Kul att lära sig efterhand! Det gör jag förresten än, räknar med det så länge jag bloggar..
Nu hade jag kommit igång  med min hobby!
Skriva på frihand för lust och nöjet samt utbyte med andra bloggare. Det utbytet har blivit större än jag trodde.
På kuppen började jag fota också!

Jag fick en fråga om jag ville vara med å skriva Lördagstema! Trodde inte det skulle vara något för mig, men det blev det! Helt underbart roligt, en lärorik upplevelse att läsa och bli läst av de övriga. Kommentarer fulländar ett inlägg :)

Men fröken Olberg råkade i sin iver att redigera om lite på den bloggen radera allt och ingen säkerhetskopia fanns som jag trodde/eller hade missuppfattad. 
Det underliga var jag liksom sörjde de inlägg som försvann! Det är ju bara ord.... inte så bara!
Bortemot 150 inlägg + några berättelser kom ut där.
Sista inlägget postades i juni i år vill jag minnas.

Detta är inlägg 164 inlägg här.
Alla väljer fritt vad de vill dela med sig av.
Bättre kan det inte bli!

Att vara social på nätet passar mig bra. Nu är jag inte utan sociala kontakter i det verkliga livet heller!

SKRIV och LÄS VÄL!


  

Gems Weekly Photochallenge - Låst

Är det låst ja, då är det ju låst. Inget framför, inget bredvid, inget vid sidan och inget bakom - jo, baklås-t Om  en ska låsa måste en...